En jämförelse mellan svensk och holländsk cykelkultur. En jämförelse mellan ett cykel-u-land och ett cykel-i-land.
    
Typisk
svensk
cykel-
kultur
Ovanstående tre bilder har alla illustrerat svenska artiklar och debattinlägg på temat att fotgängarna
hotas till livet av cyklisternas hänsynslösa framfart på torg och gångbanor.

Bilden till höger föreställande 13 cyklar med 10.000 kvm öde torg bakom illustrerar det "enorma cykelkaos" som råder i centrala Uppsala. Detta var uppenbarligen den värsta bild fotografen lyckades ta.
Vi får veta att polis och myndigheter är väldigt bekymrade och håller på att ta fram en åtgärdsplan för att råda bot på kaoset. (Upsala Nya Tidning)




                         
               




Citaten till vänster illustrerar den förhärskande attityden mot cyklister (och fotgängare) inom polisen, myndigheter och media. Genomgående beskrivs cyklisterna som det i särklass största problemet och farligaste hotet i trafiken.


En avancerad
cykelkultur - Holland
som exempel		 När man vistas i en avspänd och högt utvecklad cykelkultur som Holland framstår Sveriges hysteriska förhållande till sina stackars hunsade cyklister som fullständigt groteskt. I t ex Amsterdam vimlar det av tiotusentals cyklister som cyklar mot enkelriktat, mot rött, på trottoaren, med två (tre) barn på cykeln, rökandes, skjutsandes, pratandes i mobiltelefon etc etc etc. Ingen, absout ingen, har hjälm. En Svensk cyklisthatande bilist-taliban skulle svimma av förskräckelse inför detta avspända, smidiga, olydiga, effektiva och väl fungerande kaos. Med en infrastruktur och rättslig ställning för cyklisterna som är helt otrolig.

I Sverige börjar ordningsmakt och politiker hyperventilera och prata om “kaos” om det står 200 cyklar parkerade utanför en tågstation eller på ett torg (eller 13 stycken som i exemplet från Uppsala ovan). Vid tågstationen i staden Utrecht (mindre än Göteborg) står det ca 10.000 (tio tusen!) cyklar parkerade varje dag. Vid centralstationen i Amsterdam finns det plats för ca 20.000 cyklar, bl a i ett trevånings parkeringshus för cyklar (ovan till höger).

Och så... några CHOCKBILDER!


Det här är en väldigt vanlig syn i Holländska städer. Såna här fina ekipage med föräldrar och barn möter man överallt. Säger det något om föräldrarna? Eller säger det något om trafikmiljön för cyklister?


I Sverige finns en gapig och aggressiv hjälmlagslobby som brukar uttrycka sig så här pedagogiskt: "Om du inte har cykelhjälm har du inget i huvet som är värt att skydda!" ("Förtjänar att dö", kanske?). Denna lobby med stödtrupper skulle säkerligen beskriva föräldrarna på ovanstående bilder som kriminellt omdömeslösa och upprörande oansvariga. Med tanke på att denna lobby vill att vuxna svenskar utan hjälm ska bötfällas så kan man ju bara fantisera om vilka straff de skulle vilja utdöma för ovanstående cyklister (sex månaders fängelse?).

Men naturligtvis är holländska föräldrar lika ansvarsfulla och måna om sina barns väl och ve som svenska föräldrar. Den som bara ser omdömeslöshet och ansvarslöshet i ovanstående bilder förstår inte vad saken handlar om.

Ovanstående bilder skildrar inte ett riskfyllt föräldrabeteende. Ovanstående bilder skildrar en cykelkultur där cyklisterna har en så stark ställning att det är helt naturligt att bete sig på detta sätt.

Cyklisternas ställning i trafiken bestäms inte av några naturlagar, utan av trafikpolitiska beslut. I Holland har politikerna beslutat att cyklisterna ska ha en mycket stark ställning i trafiken. I Sverige har politikerna beslutat att cyklisterna ska ha en mycket svag ställning i trafiken. Det är skillnaden.

(I Holland är olyckrisken per cyklad kilometer betydligt lägre än i Sverige, trots ovanstående cyklistbeteende)


En mycket vanlig uppfattning i Sverige är att cyklister på gångbanor är ett stort och allvarligt trafikproblem. Poliser uttalar sig i media och säger att fotgängarna utsätts för livsfara. "Så fort man kliver ut ur porten riskerar man att bli nermejad av en cyklist", är en väldigt vanlig kommentar i insändare. (Av någon konstig anledning förekommer knappast såna olyckor i olycksrapporteringen.)

I Holland är detta ett ickeproblem. Cyklister och fotgängare blandas fullständigt naturligt och odramatiskt (bilderna ovan). Lika naturligt och odramatiskt som vi i Sverige blandar människor som springer, står stilla, går långsamt, åker rullstol, kör rullator, drar barnvagnar, åker inlines, åker skateboard och leder cyklar. Huller om buller, kors och tvärs, utan några som helst regler. Människor är ganska bra på att klara av sånt.

(I Sverige rapporteras årligen ca 100 sammanstötningar mellan fotgängare och cyklister. Nästan samtliga dessa sker på kombinerade gång/cykelbanor och vanligast är att cyklisten trillar i backen och slår sig.)

Vad gör polisen då?

Tja, de patrullerar, precis som poliserna här hemma. På bilderna ovan ser vi två stycken som väntar på grönt i en korsning i centrala Amsterdam. Plötsligt får de syn på något intressant och ger sig snabbt av. På sina cyklar. På trottoaren. Utan hjälm.